Hej alla bloggläsare
det var länge sen.det har varit fram och tillbaka i tillvaron.
det bästa är att jag har varit iväg och har haft egen tid via cancerrebahfonden. En underbar känsla.Jag fick träffa 13 st nya vänner och man förstå att man är ej ensam om allt man tänker på.jag var på Frötuna gård, som ligger öster om Uppsala.Där fick jag lära mig mindfulness,ta vara på livet nu.
När jag kom hem fortsatte jag med det.men i slutet av mars röngta jag mig rutin mässigt och då upptäckte läkaren att lymfkörteln i halsen, hade cancerknölen vuxit.men jag skulle fortsätta behandlningen.alla andra cancerceller finns kvar men det ändras ej. efter en vecka på långfredagen, så kände jag och min man att den dumma cancerknölen på halsen,den var som 2012.jag blev för väldigt ledsen och arg,när ska man få bara tänka och leva vanligt.Jag orkar snart inte mer.jag vill bara att det ska försvinna allt med cancer.Jag ringde min sjuksköterska och fick en snabbt läkare tid,han kände och han prata med min andra läkare.jag ska få börja med en ny medicin och sluta med den andra, se om den kommer hjälpa och den dumma inte växer mer.sen har jag fått biverkningar av den medicinen.inflammation på gulafläcken,går på kortison och ögondroppar.de kolla om det var något förändring på regnbågshinnan,inget tur det.och inflammation börjar blir bättre,hoppas jag få sluta med droppar och kortisonen.Man orkar snart inte med allt,det är tur att man har sin fina familj och fina vänner ,vad skulle man göra utan dem om .sen försöker man att kämpa med att få orka jobba halvtid och att man får det.min arm har blivit sämre i rörligheten,jag måste träna ,träna, för hålla gång muskelen.Jag vill jobba.För om jag skulle gå hemma hela tiden, så vet jag inte till slut vad jag skulle göra.visst är jag för min familj och gör vill vara mycket med min familj,men man behöver ha något eget också,för att det inte bli trött på sin familj och att inte sin familj blir trötta.därför behöver man få jobba så mycket och vad man vill göra och orka med.Jag orkar inte lika mycket,jag måste träna ,träna.Det med solen också,det räcker att vara tyvärr ut i fem minuter, så bränner jag mig.Fast jag njuter av våren och solen lika mycket som era allihopa där ute,fast jag ej får var i solen.men det är skönt allifall när det är vår och sommar.Tänk om man inte hade någon familj eller fina vänner. vad skulle man göra då.jag har en fin familj och fina vänner som orkar med mig,jag tacka er hela tiden,och med er hjälp så ska jag klara genom och döda ALLA DUMMA CANCERCELLER OCH LEVA LÄNGE.SÅ VI KAN GÖRA MYCKET I HELA LIVET TILLSAMMAS.VI HAR MYCKET KVAR ATT GÖRA TILLSAMMAS.tack Min man Sören, mina döttrar Sofia,och Ida,mamma,pappa,min Bror med fam.släkt,och Mina närmanste vänner Jane och Christian, Niklas och Pia att ni finns.Vi har mycket kvar att göra saker och uppleva är i livet.När man upptäcker eller när känns något konstigt i kroppen gå till läkaren och säg till att de kan kolla upp det om det är cancer.För man får veta i tid så klara vi alla av sjukdomen.många kramar.
det var länge sen.det har varit fram och tillbaka i tillvaron.
det bästa är att jag har varit iväg och har haft egen tid via cancerrebahfonden. En underbar känsla.Jag fick träffa 13 st nya vänner och man förstå att man är ej ensam om allt man tänker på.jag var på Frötuna gård, som ligger öster om Uppsala.Där fick jag lära mig mindfulness,ta vara på livet nu.
När jag kom hem fortsatte jag med det.men i slutet av mars röngta jag mig rutin mässigt och då upptäckte läkaren att lymfkörteln i halsen, hade cancerknölen vuxit.men jag skulle fortsätta behandlningen.alla andra cancerceller finns kvar men det ändras ej. efter en vecka på långfredagen, så kände jag och min man att den dumma cancerknölen på halsen,den var som 2012.jag blev för väldigt ledsen och arg,när ska man få bara tänka och leva vanligt.Jag orkar snart inte mer.jag vill bara att det ska försvinna allt med cancer.Jag ringde min sjuksköterska och fick en snabbt läkare tid,han kände och han prata med min andra läkare.jag ska få börja med en ny medicin och sluta med den andra, se om den kommer hjälpa och den dumma inte växer mer.sen har jag fått biverkningar av den medicinen.inflammation på gulafläcken,går på kortison och ögondroppar.de kolla om det var något förändring på regnbågshinnan,inget tur det.och inflammation börjar blir bättre,hoppas jag få sluta med droppar och kortisonen.Man orkar snart inte med allt,det är tur att man har sin fina familj och fina vänner ,vad skulle man göra utan dem om .sen försöker man att kämpa med att få orka jobba halvtid och att man får det.min arm har blivit sämre i rörligheten,jag måste träna ,träna, för hålla gång muskelen.Jag vill jobba.För om jag skulle gå hemma hela tiden, så vet jag inte till slut vad jag skulle göra.visst är jag för min familj och gör vill vara mycket med min familj,men man behöver ha något eget också,för att det inte bli trött på sin familj och att inte sin familj blir trötta.därför behöver man få jobba så mycket och vad man vill göra och orka med.Jag orkar inte lika mycket,jag måste träna ,träna.Det med solen också,det räcker att vara tyvärr ut i fem minuter, så bränner jag mig.Fast jag njuter av våren och solen lika mycket som era allihopa där ute,fast jag ej får var i solen.men det är skönt allifall när det är vår och sommar.Tänk om man inte hade någon familj eller fina vänner. vad skulle man göra då.jag har en fin familj och fina vänner som orkar med mig,jag tacka er hela tiden,och med er hjälp så ska jag klara genom och döda ALLA DUMMA CANCERCELLER OCH LEVA LÄNGE.SÅ VI KAN GÖRA MYCKET I HELA LIVET TILLSAMMAS.VI HAR MYCKET KVAR ATT GÖRA TILLSAMMAS.tack Min man Sören, mina döttrar Sofia,och Ida,mamma,pappa,min Bror med fam.släkt,och Mina närmanste vänner Jane och Christian, Niklas och Pia att ni finns.Vi har mycket kvar att göra saker och uppleva är i livet.När man upptäcker eller när känns något konstigt i kroppen gå till läkaren och säg till att de kan kolla upp det om det är cancer.För man får veta i tid så klara vi alla av sjukdomen.många kramar.
0